MISAC
Medicinsk forskning och utveckling
Leg. Tandl. Christer Malmström

spacer
 Startsidan
spacer
 Introduktion
spacer
 Böcker & video
spacer
 Egen forskning
spacer
 Egna artiklar
spacer
 Patientinformation
spacer
 Hälsodeklaration
spacer
 Viktiga artiklar
spacer
 Länkar
spacer
 Bra adresser
bullet

Varning för titan!

bullet

Orsaks/symtom behandling?

bullet

Elöverkänslighet?

bullet

Din kropp är ett levande väsen

bullet

Amalgamsjuka finns!

bullet

Bristfällig produktinformation

bullet

Kvantitets- eller kvalitetsvetenskap?



Varning för titan!

©Christer Malmström

TF-bladet nr 1 / 1994, TF-bladet nr 2 / 1997,
Tandteknikern nr 7 080894 sid 14

Alldeles för många "amalgamsjuka" har efter sanering blivit sjuka igen efter det att de fått tandersättningar av titan. Även många friska har insjuknat då de fått titan i munnen kombinerat med amalgamfyllningar. Varför?
Tandläkare Christer Malmström belyser i denna debattartikel hur titan fungerar i människokroppen.

Biokompatibelt
Titan är ju ett utmärkt "biokompatibelt" material. Titanet är inte som guld neutralt mot vävnaden utan "underhåller ett aktivt positivt vävnadssvar". Enligt professor Karl- Gustav Strid, Nobel - Pharma AB. "I kontakten mellan titan och vävnaden sker hela tiden en långsam oxidation, vilket gör att titanets oxidskikt hela tiden växer". Allt detta gör att det med mycket hög frekvens lyckade resultat går att ersätta t ex förlorade tänder med implantat av titan.
Nu har det blivit populärt att även göra andra ersättningar i munnen; titankronor, pelare, proteser m m. Är titan lika bra där, bara för att det fungerar utmärkt vid implantat? Till skillnad från "vetenskapen" måste man, när man arbetar kliniskt, ta hänsyn till alla de egenskaper som materialet har och alla de effekter det ger för att kunna bedöma hur bra materialet är. Att många blir sjuka i samband med att de får ersättningsmaterial i titan visar att något inte stämmer. Vad kan orsaken vara?

Titan reaktivt
Har en person flera olika material i munnen och de kommer i direkt eller indirekt (elektrolyt) kontakt med varandra uppstår elektrisk spänning mellan metallerna. Man upplever det som en brännande smak, metallsmak. Problemet med titan är att det:

  • Är mycket reaktivt (bildar lätt kemiska föreningar).
  • Är mycket likt aluminium när det gäller elektrokemisk reaktionsbenägenhet.
  • Utlöser elektriska strömmar i kombination med andra metaller i munnen.

Tungmetaller frigörs
Allt detta för med sig att amalgamet sönderdelas snabbare, d v s mer kvicksilver, silver och koppar läcker ut. Eller att kvicksilver och andra tungmetaller som bundits" i kroppen frigörs och åter blir giftiga. Prova att ta en bit aluminiumfolie i munnen, så kan du själv känna. Guld är betydligt "snällare" och ändå vet vi att guld i flera fall ändå inte går att använda.
Har man inte amalgam i munnen och har man inte varit amalgamförgiftad, så är nog risken liten att man blir sjuk av titan. Har man däremot amalgam i munnen och är eller har varit amalgamförgiftad, ska man vara mycket försiktig med titan.
Titanet har, som jag ser det, inga fördelar framför guld där detta måste användas. Titanet har däremot nackdelar. Det är mycket hårt och mycket svårt att avlägsna om det skulle visa sig att man inte tål det. Det är nästan omöjligt att borra bort stift av titan. Guld går att borra bort även om det är besvärligt.

Korrosion
Ett problem med amalgam är att det korroderar och expanderar och med tiden (5-10 år) kan spräcka tanden. Titan korroderar också, och har man gjort stift, inlägg eller kronor är det stor risk att titanet kan ge samma skador som amalgam ger, sprickor och frakturer. Precis som med amalgam kan det emellertid ta många år innan vi ser skadorna. Det finns idag många material som vi har bra erfarenheter av. Jag kan därför inte se någon rimlig anledning till att chansa med titan, även om det ibland är några tior billigare. Många insjuknar i samband med titan.
Var försiktig. Chansa inte!