MISAC
Medicinsk forskning och utveckling
Leg. Tandl. Christer Malmström

spacer
 Startsidan
spacer
 Introduktion
spacer
 Böcker & video
spacer
 Egen forskning
spacer
 Egna artiklar
spacer
 Patientinformation
spacer
 Hälsodeklaration
spacer
 Viktiga artiklar
spacer
 Länkar
spacer
 Bra adresser
bullet

Orsaks/symtom behandling?

bullet

Elöverkänslighet?

bullet

Din kropp är ett levande väsen

bullet

Amalgamsjuka finns!

bullet

Bristfällig produktinformation

bullet

Varning för titan!

bullet

Kvantitets- eller kvalitetsvetenskap?



Orsaks/symtom behandling?

©Christer Malmström

Beror sjukvårdskrisen på medicinska systemfel?
Har helhets- och hälsomålet glömts bort till fördel för symtom behandling och deltänkande?
Fast alla inom sjukvården begriper att man bör behandla orsakerna till sjukdom inte bara symtom handlar man inte så. Varför? Tror man inte på forskningen? Är man rädd för att erkänna att man tidigare gjort fel? Eller finns det andra orsaker?

Dagens sjukvård är i kris.
Vårdbehoven ökar, köerna växer, resurserna minskar, omorganisationer och strukturförändringar avlöser varandra, arbetsklimatet för läkare och personal är på tok för hårt, många drabbas av utbrändhet och överbelastningar. Florence Nightingales anda svävar inte längre över sjukvården. Väldiga ekonomiska intressen står numera på spel inom läkemedelsindustrin som har blivit en växande miljardindustri. Vinstintresset skapar målkonflikter. Skrämmande exempel på hur läkemedelsföretag och myndigheter sätter marknaden och prestigen före allt annat fick vi se i programmen "Sjuk av mediciner" och "Läkemedel" i TV 2 Sverige, Norra Magasinet, den 24.2 och den 10.3.1997, där reportern Karin Jonsson bland andra intervjuade professorerna Arne Melander, Lars Werkö och Curt Furberg. Är det marknadens eller patienternas hälsa som prioriteras högst? Friska patienter leder till en död marknad. Bör hälsa inte vara de ansvarigas högsta mål? Skall människokärleken eller pengakärleken styra?

Nya marknader inom medicinen som beräknas ge miljarder i vinst upptäcks ständigt. Läkemedelsföretagen slåss om att få hjälpa alla rökare som drabbas av KOL - kroniska lungsjukdomar och som leder till en långsam kvävningsdöd. Det är en marknad värd 30 miljarder kronor per år.

Tre av fyra patienter som besökte en akutsjukmottagning hade fått sina symtom av sjukvårdens behandlingar. I Sverige dör årligen omkring 1000 personer som en följd av felbehandlingar i sjukvården enligt professor Bengt Arnetz vid enheten för miljövård. Han får medhåll av Lennart Rinder vi Socialstyrelsens tillsynsavdelning som tror att siffran ligger ungefär där om man räknar in "överraskande svåra biverkningar av läkemedel".

Det är fler än alla dödsfall i trafik, flyg, kärnkraft och mord tillsammans. Det är fler än de 852 som omkom vid Estonia katastrofen. Det är som mer än en "Estonia" om året utan haverikommission, utredning, uppföljning eller åtgärder!

Vi vet också att en tredjedel av alla för tidiga dödsfall och minst var tredje död i kärl- och hjärtsjukdomar orsakas av fel matvanor. Vi vet att övervikt vållar sjukdomar som beräknas bara i Sverige kosta sjukvården minst 1 miljard om året och att 30-40% av alla cancerfall orsakas av maten. Vi vet också att rökning - som Jakob I (1566-1625) av England varnade för 350 år sedan - snusning och alkohol är orsaker till en mycket stor del av dagens sjukdomar.

Akutsjukvård och symtombehandling
Dagens sjukvård är "akutsjukvård" inriktad på symtomlindring. Den är mycket effektiv att avlägsna symtom - vilket är utmärkt - men man undviker att göra något åt orsakerna till sjukdomen. Finns orsakerna kvar kommer naturligtvis nya symtom eller sjukdomar att åter dyka upp. Man hamnar i en återvändsgränd. Symtombehandlingen leder obönhörligt till ökad sjuklighet och ökande kostnader.

Symtombehandling fungerar helt fantastiskt i "akutsjukvård" där den fysiska orsaken till sjukdomen eller skadan inte finns mer. Denna del av medicinen är bra och hjälper många sjuka och skadade människor. Men inom alla andra områden - kroniska sjukdomar där inte orsaken försvunnit - blir resultatet inte sällan att sjukdomen förvärras efter symtombehandlingen. Att behandla symtom, när orsaken till sjukdomen är kvar, gör att man döljer sjukdomen, döljer orsaken. Det är lika förnuftigt som att tejpa över varningslampan som blinkar. Eller lika effektivt som att måla över rosten på bilen utan att åtgärda orsaken till angreppet. Rosten kommer igen - mycket värre.

Symtombehandling löser inte huvudproblemet med sviktande hälsa. Det krävs ett helhetstänkande där bevarandet av hälsan - genom sunda levnadsvanor, riktig kost av hög kvalitet och motion - integreras tidigt i barnens liv och förs vidare in i vuxenvärlden. Det är sunt tänkande, såväl mänskligt som ekonomiskt.

Orsaksbehandling
Går det då att arbeta orsaksinriktat? Ja, ser vi på tandvården så började den för 30-40 år sedan att systematiskt använda profylax, lära barn borsta tänderna rätt, bara äta lördagsgodis och skölja med fluor. Resultatet kan vi se själva, titta bara i munnen på en femtio-sextioåring med massor med svarta amalgam och på en ungdom med hela vita tänder. Där finns svart på vitt att det fungerar.

Avlägsnar vi orsakerna till sjukdomen genom långsiktigt orsaksinriktad hälsovård, då kommer hälsan att öka och sjukligheten och kostnaderna att minska. Hälsa är ju gratis, när man har den. Ökad hälsa i befolkningen gör att personalbehovet i sjukvården minskar, väntrummen blir tomma.

Det för också med sig att de som är sjuka inte behöver bli svikna - som idag - och hamna i långa köer. De sjuka som inte själva vill eller kan hjälpa till att bli friska skall naturligtvis få den symtombehandling som tillfälligt kan lindra deras plågor. Det blir resurser över, när patientens hälsa sätts i centrum, när hälsa blir det övergripande målet.

Idag går en stor del av läkarutbildningen åt att studera hur sjukdom yttrar sig, inte hur hälsa uppnås. Vore det inte bättre att studera dem som lyckas än dem som misslyckas? Problemet idag är inte att kunskap eller forskning saknas. Problemet är att man inte använder den kunskap som finns.

Det finns troligen många orsaker som gör att enskilda läkare inte kan eller vågar ändra symtombehandlingen till orsaksinriktad:

  • Konservatism från myndigheter och ledning i förhållande till nya sätt att tänka och behandla.
  • Vi har alltid gjort så här. Varför ändra på det?
  • Ekonomisk press. Symtombehandlig blir billigare sett på kort sikt.
  • Kortsiktigt tänkande. Många människor lever bara i nuet och förstår inte att tillfällig symtomlindring bara skjuter växande problem och kostnader på framtiden.
  • Påverkan av läkemedelsindustrin. Mycket av ny information och forskningsmöjligheter kommer genom läkemedelsindustrin.
  • Brist på kunskap. Medicinsk undervisning i t ex kost och alternativa behandlingsmetoder är ytterst begränsad.
  • Tidsbrist för patientbehandling.
  • Patienterna är vana vid att de betraktas som "drabbade" utan orsak till sin sjukdom, varför skall de då behöva ändra sig?
  • Ändra livsstil. Det är oftast först, då människor är riktigt sjuka, som de är beredda att förändra levnadssätt. Detta gäller även läkare.

Jag skall i det efterföljande analysera varför vi långsiktigt måste övergå från symtombehandling till orsaksbehandling av patienternas sjukdomar och lidande. Detta är något de flesta nog är eniga med mig om och klara över att det måste genomföras. Lika fullt har man av olika orsaker inte tagit hänsyn till detta i dagens sjukvård. Ibland behöver man kanske återgå till de enkla grunderna och tänka igenom vad som är slutmålet med all behandling, hälsa till de sjuka. Sker inte förändringarna frivilligt är jag övertygad om att vi kommer att tvingas till orsaksbehandling bl a av ekonomiska orsaker.

Vetenskap - hälsa, livets tal?
Idag finns det tusentals friska tidigare kroniskt sjuka, nyktra alkoholister, drogfria narkotikamissbrukare, rökfria rökare. Många har blivit friska på ett "ovetenskapligt" och "medicinskt inkorrekt" sätt d v s helt oförklarligt utifrån den medicinska kunskap som idag är den officiella. Grunden i dessa lyckade behandlingar är oftast en helhetssyn på samtliga både fysiska och psykiska orsaker istället för enbart symtomdämpand behandling. Varför ogiltigförklarar man dessa resultat istället för att studera och kopiera dem 3.

Om det är "vetenskapligt bevisat" eller medicinskt korrekt känns inte så viktigt i jämförelse med att människor blir friska, speciellt som dagens "vetenskapliga" sanningar inte är speciellt långlivade. Ett egendomligt sammanträffande är att där människor tillfrisknar från kroniska sjukdomar eller missbruk finns sällan läkare. Behöver grunden för kvalitetsbedömning av vård vara mer komplicerad än så här; "Blir man frisk gör vi rätt, blir man sjuk gör vi fel"?

Tänk, var hade kemin eller fysiken varit idag om man inte accepterat även de observationer som stred mot gällande teorier och hypoteser, och vågat erkänna fel och ändra sig? När skall medicinen våga göra det och utvecklas till samma genialitet och som resultat skapa hälsa?

Vänta eller förebygga?
Varför vänta tills människor är sjuka - innan man behandlar - istället för att förebygga? Skillnaden i prioritering mellan orsaks- och symtombehandling kan mätas i pengar. Det kostar miljarder på att lindra uppkomna skador, men endast miljoner att förebygga.

Sverige och övriga EU- länder använder 99% av skattemedlen på att behandla sjukdomar som vållats av felaktiga matvanor och bara 1% på att förebygga 4. På liknande sätt som vi medvetandegör våra ungdomar idag om nazismens vedervärdigheter kan vi klargöra för dem det helvete som många tvingas uppleva på grund av självförvållade sjukdomar. Att vårda kroppen, på samma sätt som vi vårdar våra bilar och hus, och inte vänta till skadorna blir så stora att vi måste reparera, det är sunt förnuft, god moral och ekonomiskt lönande.

Visst är det en imponerande teknisk skicklighet att kunna byta ut lungor som blivit obrukbara på grund av livslång rökning. Men är det ett steg framåt i hälsotänkandet om man istället för att fördärva ett par lungor under en livstid hinner med att ödelägga två par? Sunt långsiktigt tänkande är att ändra felaktig livsstil, att sluta röka, att äta sunt och motionera. Hälsa lönar sig. Undersökningar i USA visar till exempel på en 50% minskning av hjärnblödning hos kvinnor efter fiskdiet 5. Kolmonoxidhalten i din kropp sjunker dramatiskt samma dag du slutar röka och efter fyra till fem år är risken för hjärtattack nästan lika låg som om du aldrig rökt. 70% av alla kroniska sjukdomar i USA - allt från diabetes, högt blodtryck till hjärtsjukdomar och en del cancer - kan man skydda sig mot genom kloka förändringar av sin livsstil 5,6. Den vårdfilosofi som sjukvården prioriterar idag för att behandla människor leder obönhörligt till allt fler sjuka, till allt större kostnader, till att ökande resurser krävs inom alla område.

Etiskt tänkande
Idag uppfattas människan som en maskin och reservdelsmänniska med snart oinskränkta rättigheter att använda andra levande varelsers organismer som experimentplats vid inhämtande av medicinsk kunskap. Här saknas i hög grad ett etiskt perspektiv. Har människan rätt att låta djuren lida, låta deras organismer bli laboratorium för sjukdomar som vi människor ådragit oss genom ansvarslöst och okunnigt behandlande av vår egen organism? Ansvaret och etiken gäller även för hela livsmedelsproduktionen. Sunda livsmedel är en av de viktigaste faktorerna för ett hälsosamt liv. Etiskt tänkande innebär att ta eget ansvar och inte utsätta andra levande varelser för lidande. Maskintänkandet gör också att vi undandrar oss ansvaret för livsvillkoren för alla de miljarder levande organismer som skapar vår kropp och vars geniala svar på skador utgör grunden för läkning och tillfrisknande.

Yttre miljö och inre miljö
En dålig yttre miljö orsakar sjukdom och ohälsa. Vi har också en inre miljö. Vår kropp fungerar som miljö för alla de levande organismer vi kallar celler. Förgiftar och skadar vi dem med felaktig kost, rökning eller giftiga och onaturliga ämnen så kan de inte fungera 100% riktigt.

Idag negligerar vi skador på vår organism ända tills vi fått tydliga symtom - blivit sjuka. Men skadorna i vår mikrovärld har uppkommit långt tidigare i sjukdomsprocessen. Den inre mikrokosmiska miljön är lika viktig som den yttre miljön för vår hälsa. Luftföroreningar i lungorna är lika skadliga som luftföroreningar i stadsluften. Kemikalier i vår mat är lika skadliga som i naturen. Tungmetaller är lika giftiga i munnen och tarmen som i gäddor och insjöar.

Skapar vi perfekta livsbetingelser för våra mikroorganismer, då skapar de hälsa för oss. Orsaksbehandling kräver ändrad livsstil vilket innebär att hälsovårdens representanter för att lyckas och ge det förtroende som då krävs bör föregå med gott exempel.

Paradox
Det är en paradox att man från medicinskt håll inte använder den kunskap som finns om sjukdomarnas orsaker och samtidigt kräver mer och mer resurser och mer och mer pengar till ny forskning. Det tycks som om läkare idag varken tror på eller vill använda den vetenskap som visar att borttagande av orsaker leder mot ökad hälsa.

En annan paradox är att det är lättare att få miljoner i forskningsbidrag för att hitta nya symptomdämpande mediciner än att få några tusen i bidrag för att förebygga sjukdomar.

Hälsovård är grunden
För att långsiktigt minska sjukligheten hos befolkningen är en orsaksinriktad vård oumbärlig. Grunden för sjukvård bör vara hälsovård. Symtombehandling är, sett från ett hälsoperspektiv, både dyrbar och ineffektiv. Får de sjuka råd och hjälp och inte minst information baserat på klara enkla fakta, som hjälper och inspirerar dem till ett sundare liv, kan vi redan om något år börja se tecken på förändringar till det bättre.

Friskare patienter ger nöjdare sjukvårdspersonal och mindre kostnader för samhället. Det blir resurser över både personella och ekonomiska till andra viktiga samhällsområde. Timmar av förebyggande behandling spar månader av onödig sjukdom och lidande. Miljoner i profylax besparar oss från miljarder i kostnader för symtombehandling. Vi borde inte tolerera onödig behandling av onödiga sjukdomar.

Medicinens huvuduppgift - att inte orsaka lidande eller skada någon, utan att lindra och bota - tycks ha förlorats. Den borde tas mer på allvar och vara målet vid all behandling. När vågar vi ta de praktiska konsekvenserna av detta?

Litteratur

  1. Sandlund E. Lungsjuka rökare miljardmarknad. Svenska Dagbladet 30.12.1997.
  2. TT Stockholm. Fler dör av misstag i vården än i trafiken. Helsingborgs Dagblad 11.1.1999.
  3. Sidenbladh E. Bättre mat en väg till nyktert liv. Svenska Dagbladet 15.5.1998.
  4. Nilsson Y. Dåliga matvanor kostbart för EU. Svenska Dagbladet 14.1.2001.
  5. Koplan JP, Fleming DW. Current and future public health challenges. JAMA 2000; 284: 1696-8.
  6. Gorman C. How to get healthier. Better late than never. Time 5/2. - 2001; 44-46.